Mina barn och jag

Mina barn och jag
Mina barn och jag

fredag 30 december 2011

Funderingar över framtiden

Så har julen passerat och vi har varit hemma hela tiden! Nu börjar alla känslor som man gömt undan denna tiden krypa fram. Nu när man ska vara glad och lättad känns allt så fruktansvärt och så oroligt iställetVad händer nu? kommer cancern tillbaka? kan det verkligen finnas en möjlighet att Alexander fixat detta och kommer bli frisk? Många frågor snurrar och jag mår värre än någonsin. Nu har han ingen behandling inget som kan hålla cancern borta det känns osäkert och otryggt..samtidigt som en liten del av mig andas ut...Vecka två väntar ny CT och efter det får vi förhoppningsvis ett ännu säkrare besked att den lilla grejen (som jag nu föredrar att kalla den) på en halv cm inte är cancer utan någon rest av något slag. Kanske man kan känna sig lugnare efter den röntgen. Vi hoppas och tror det..Alexander känner sig starkare och det känns konstigt att inte ständigt kolla honom med feber och prover. Han är just nu en helt vanlig tonåring som gärna stänger dörren till sitt rum och fixar med egna grejer. Vilket känns oerhört bra såklart men samtidigt väldigt konstigt!
Själv funderar jag mycket på framtiden, kommer jag någonsin ha en dag då jag inte oroar mig för cancer de närmaste sex åren? Just nu tror jag inte det. Oron är fruktansvärd och jag känner att den äter upp mig.
Jag vet såklart att jag inget kan göra annan än att se tiden an, men hur lyckas man med det? jag är ju hans mamma, han är mitt liv! Oron att något skulle kunna hända Alex igen är så stark och så hemsk att jag inte riktigt vet vad jag ska göra.
Samtidigt vill jag inte att oron ska ta över, det jag har lärt mig under denna tid är att ta till vara på varje minut och det är det jag måste göra, frågan är bara hur?
Konstigt nog är tiden efter behandlingen värre än när man är mitt upp i den. Nu är man utsläppt från NÄL behöver inte ha kontakt med dem varje dag vilket är skönt men samtidigt jobbigt. Alla frågor behöver ju svar.
Idag har jag dock bestämt mig för att försöka oroa mig mindre och njuta av familjen och att vi alla är hemma igen. I slutändan är det ju det som räknas, dagarna man har med sin älskade familj!

fredag 16 december 2011

Röntgen svar

Röntgen som gjordes i måndags har vi fått preliminärsvar på och de kan inte längre se någon tumör!!!! Lite förtjockningar finns kvar men inte mer än så. Vi väntar fortfarande på svar från Östra men det ser riktigt bra ut! Vi vågar andas ut lite....yes!

Falskt alarm

Fortfarande på NÄL. Igår hade vi permis och vi hann precis hem innan Alex började frossa och tempen visade 38.8. Det var bara att avbryta jukgranspyntningen och åka tillbaka... När vi kom in hade febern stigit ytterligare och nya prover togs. Dessa var bra så inget mer penicillin sattes in. Idag är febern borta och Alex känner sig bättre. Antar att det var falskt alarm igår. Om en halvtimma kommer dagens prover och sedan hoppas vi på permis igen en lite längre denna gång... Hoppas jag får lite tid att handla julmat också. Nu håller vi tummarna art vi kommer hem till helgen.

torsdag 15 december 2011

Luktar jul hemma!

Fortfarande på NÄL, nu är vi inne på sjätte dagen och idag har det vänt! Alex hals är bättre men har har fortfarande ont i sin mun. Nu kan han få i sig flytande så de funderar på att ta ut droppet och sänka morfinpumpen! Säkra tecken på att det snart blir hemgång för Alex!
Idag är det en jobbig  väntan för idag får vi något besked på den röntgen som Alex gjorde i måndags. Vi ber, hoppas och tror att cancern är borta från Alex kropp. Tänk vilken julklapp det skulle vara!!
Idag hoppas vi på permis och om det blir så är tanken att hämta granen och få om möjligt ännu juligare hemma. Detta är något som Christoffer ser fram emot. Det enda Alex pratar om är julmaten som han vill kunna äta utan problem. Som det ser ut så blir det nog så!

söndag 11 december 2011

Sömlös natt

Tillbaka på NÄL och rum 20. Alexander har återigen ont i halsen och har fått blåsor på läppar och mun! Ingen feber ännu men värdena är på väg mot botten och crp har stigit till 33 från 25 igår. En infektion tycks vara på gång. Hoppas så att den inte blir för långvarig denna gång! Men som jag peppar Alex med det är ju förhoppningsvis sista gången! Peppar peppar! De neutrofila sjönk snabbt denna gång från ca 1 i fredags till 0,6 igår idag fick vi inger svar på dessa. Inatt har vi inte sovit mycket så idag är vi mer sovande än vakna. Inte ens två koppar starkt kaffe har fått mig att vakna till. Dags för en till tror jag bestämt!

torsdag 8 december 2011

Blåsor och julönskningar

Fortfarande hemma efter bb blocket. Alexander har haft fruktansvärt ont i munnen och halsen i några dagar. För några timmar sedan hade han så ont att han ville åka in till NÄL men så blev det bättre o nu har både festis och risifrutti åkt ner. Det är så jobbigt att se han ha så ont och vi befarar att det värsta inte kommit ännu eftersom hans värden inte är i botten. Igår hade han vita över fem och de neutrofila över 4! Så höga värden har han inte haft sedan han blev sjuk. Imorgon är det nya prover så vi får se vad som hänt. Idag har tomtarna fått komma ner från vinden och hemmet är nu pyntat o klart inför julen. Bara granen och julmaten kvar. Julgodisen är kokad tunnbrödet bakat och alla julkakor ligger i sina burkar. Åh vad jag önskar att vi får fira jul hemma och att Alex då är fri från cancer. Det är det enda jag önskar mig! Vi hoppas och tror det!

lördag 3 december 2011

Min fighter

Igår avslutade Alex sin sista (vad vi vet) behandling. Detta firades med tårta, ballonger och en massa mysigt!
Jag köpte ett hjärta till Alex som en påminnelse av hur stark han är och vilket stort hjärta han har. Tanken är att Alex genom livet ska kunna titta på hjärtat när det är tufft och inse hur stark han är och att det inte finns någonting som han inte klarar av!
Min lille pojk som han har kämpat!
idag har han lite ont i halsen troligtvis börjar biverkningarna redan av all cytostatika. Har fortfarande hopp om att han i allafall inte ska behöva ligga länge på sjukhus denna gång. Önskar så att han slapp allt det onda denna gång.
Men som jag sa till honom blir det blåsor så är det ju förhoppningsvis sista gången i allafall.
Nu ska vi ta till vara på varje minut som vi får vara hemma och mysa och vara tillsammans hela familjen, i slutändan är det det enda som betyder något.

torsdag 1 december 2011

Tillbaka på NÄL

Nu är vi tillbaka på NÄL. Kom från Östra igår kväll. Igår var det ungdomskväll där och Alex hade jättekul. Idag är det en seg dag och timmarna släpar sig fram... Alex har börjat räkna ner timmarna tills när det är dags att avsluta behandlingen vilket är imorgon kväll. Idag är det bland annat den röda skiten Doxyrubicin som ska ges. Den är nog bra mot cancern men inte snäll mot Alexs mun. Vi hoppas att det inte blir lika illa denna gång! Nu ska jag se om jag kan få Alex ur sängen kl är ju snart halv tolv ....