Så var ytterligare en kontrollröntgen avklarad och vi sitter åter som på nålar inför resultatet. Tar det aldrig slut?
det alla ser frammot nu är att vi ska få åka till USA tack vare bästa pappa! En sådan underbar present som kommer hjälpa oss att ladda våra batterier! Få komma iväg! tänk att det ens är möjligt? det var ju inte längesedan som vi alla var instängda på NÄL och Östra och vi var så glada att ens få komma hem några timmar, nu finns det en möjlighet att åka till Florida och njuta av sol och bad, mat och förstås golf!
Vi hoppas nu att vi får ett ordentligt klartecken från onkologen att vi kan åka utan att det skulle vara farligt för Alex. Östra har redan gett klartecken men det var innan de såg att Alex vita blodkroppar ännu inte hämtat sig och har inte riktigt förstått om detta skulle kunna krångla till det med resan eller inte. Onksköterskan sa att det är vanligt att det hoppar lite upp och ner!
Med resan kommer också min flygrädsla fram i ljuset. Jag är verkligen livrädd! Detta faktum i kombination att barnen aldrig flugit borde väl vara kanon? eller?
Hatar verkligen flygplan blir klaustrofobisk bara av tanken......men sätter jag mig inte på flyget så kommer jag heller ingenstans så det är väl bara att hoppa på. Har några planer för hur detta ska gå till.
1 lugnande medicin med extra styrka
2 en sömntablett som håller i 17 timmar och av en sådan sort att jag inte minns att jag flugit..gissar att de inte finns på apoteket?
3 ett antal öl fint fördelat över dagen med en whiskey till efterrätt
4 en extra filt att dra över huvudet som också får vara där under hela flygresan
5 tigga mig till en buisnessbiljett med förklaringen att jag inte kan vill eller måste sitta på rumpan i 17 timmar...
till Florida ska jag iallafall oavsett vilket alternativ som krävs för att jag ska komma dit....inget kan väl vara värre än hösten vi gått igenom....
det alla ser frammot nu är att vi ska få åka till USA tack vare bästa pappa! En sådan underbar present som kommer hjälpa oss att ladda våra batterier! Få komma iväg! tänk att det ens är möjligt? det var ju inte längesedan som vi alla var instängda på NÄL och Östra och vi var så glada att ens få komma hem några timmar, nu finns det en möjlighet att åka till Florida och njuta av sol och bad, mat och förstås golf!
Vi hoppas nu att vi får ett ordentligt klartecken från onkologen att vi kan åka utan att det skulle vara farligt för Alex. Östra har redan gett klartecken men det var innan de såg att Alex vita blodkroppar ännu inte hämtat sig och har inte riktigt förstått om detta skulle kunna krångla till det med resan eller inte. Onksköterskan sa att det är vanligt att det hoppar lite upp och ner!
Med resan kommer också min flygrädsla fram i ljuset. Jag är verkligen livrädd! Detta faktum i kombination att barnen aldrig flugit borde väl vara kanon? eller?
Hatar verkligen flygplan blir klaustrofobisk bara av tanken......men sätter jag mig inte på flyget så kommer jag heller ingenstans så det är väl bara att hoppa på. Har några planer för hur detta ska gå till.
1 lugnande medicin med extra styrka
2 en sömntablett som håller i 17 timmar och av en sådan sort att jag inte minns att jag flugit..gissar att de inte finns på apoteket?
3 ett antal öl fint fördelat över dagen med en whiskey till efterrätt
4 en extra filt att dra över huvudet som också får vara där under hela flygresan
5 tigga mig till en buisnessbiljett med förklaringen att jag inte kan vill eller måste sitta på rumpan i 17 timmar...
till Florida ska jag iallafall oavsett vilket alternativ som krävs för att jag ska komma dit....inget kan väl vara värre än hösten vi gått igenom....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar