Stolt mamma

Nu är vi hemma efter en härlig och varm vecka i sommarhuset. Vädret har varit mer än bra och vi har badat och solat hela dagarna. Vi har verkligen haft en härlig vecka!
Nu blir det några dagar hemma för att pyssla om huset lite innan vi återvänder till småland. Augusti månad kommer minst sagt bli intensiv. Alexanders röntgen, konfirmationsläger,konfirmation, hundutställningar och en massa annat. Vi har lite att sätta tänderna i med andra ord.
Alexander ser mer välmående ut än någonsin och flera gånger varje dag måste jag stanna upp och förundras över vilken skillnad det är på den tagna bleka kille som avslutade sin behandling i januari. Framför mig står en tonåring med massor av lockigt hår, en rejäl solbränna och som utstrålar en friskhet som vilken tonåring som helst! Skillnaden är så stor att när vi tittar på kort från i höstas går det inte att tro att det är samma kille.
I höstas fick Alexander veta att han troligtvis inte kommer att växa mer på längden eftersom han skulle få maxdos av alla cellgifter.  Han var då 177 cm. Alexander idag är en bra bit över 180!
Vilket han är så lycklig över! Han  börjar verkligen bli den Alex som han var innan Lymfomet.
Han har också "växt" inombords. Han är en mycket starkare kille idag, han har en tro på sig själv och en mognad som verkligen märks. Han vet hur skört livet är och han vet hur stark han är!
Som han själv brukar säga när han har något jobbigt framför sig, klarade jag cancern så klarar jag vad som helst! Och så är det verkligen!
Jag är så stolt över dig Alexander!